> Italiens wild child
ITALIENS WILD CHILD
Perugia är den charmiga staden som sover hela dagen omtumlad av nattens äventyr. När mörkret faller blir gatorna catwalk för festfolket. Italiens vildaste studentstad bangar inte ett enda party.
Taket skakar nästan loss från väggarna på Café Morlacchi när Alessandro Paternesi avslutar med sitt berömda trumsolo. Han kastar trumpinnarna bakom sig och kör direkt med händerna. Det får bli avslutningen på kvällens början. Den krämiga varma chokladen, som är obligatorisk på Café Morlacchi, har den senaste timmen ersatts av champagnedrinkar och det är hög tid att gå vidare till nästa ställe. När vi åtta timmar senare äter frukost på bageriet glittrar ett sprött morgonljus i bronsnymferna på piazzans fontän. Stilettklackarna har ersatts av sneakers och natten tycks ha utspelat sig på en helt annan plats.
Utsikten från bänkarna i parken Giardini Carducci är ögondroppar för svidande ögon. Perugia breder ut sig som en terrakottafärgad sjal över klorofyllgröna kullar. Kopparfärgade torn pekar upp mot ändlöst ljusblått och solen speglar sig i Ferrarirött på parkeringen utanför femstjärniga Hotel Brufani.
"Italiens gröna hjärta" heter en turistslogan för den centralitalienska regionen Umbrien. En floskel kanske, men jag är beredd att hålla med. Där staden slutar tar gräsgrönt, olivgrågrönt och pistagegrönt vid. Sjön Lago Trasimeno fem kilometer från Perugia skänker ett stänk av turkost till paletten.
- Vi har alltid åkt hit från Rom och festat. Så jag tyckte det var lika bra att plugga här, säger romaren och ekonomistudenten Roberto Frattale, medan vi senare fönstershoppar på den breda affärsgatan Corso Vanucci.
- Det kommer nytt folk hela tiden, och andra sticker härifrån, så det är en ständig rörelse. Alla passar på att ha kul. Många kommer definitivt ha sina roligaste år här.
I Perugia med sina drygt 200 000 invånare finns ungefär 40 000 studenter från hela världen. Förutom det statliga universitetet har staden en av Italiens äldsta språkskolor för utländska studenter, Università per Stranieri. Studentlivet har satt sin prägel på staden och utbudet av klubbar, pubar, caféer och barer är betydligt större än i andra italienska småstäder. Konserter och fotbollsmatcher varvas med utställningar och teater.
Perugias kärna är ett trivsamt virrvarr av små gränder, trappor, parker och piazzor. På helgerna hålls flera marknader runt om i staden. Keramik, tyger, antikviteter och biodynamiska grönsaker blir färgglada inslag bland helgflanörerna.
Mitt på dagen har trapporna utanför katedralen fyllts av soldyrkare, jonglörer, hundar och duvor. Fontana Maggiore skvalar glatt och från glassbaren i hörnet på Piazza IV Novembre langas hasselnötsglass på löpande band.
Perugias centrum ligger högst upp på en kulle och omges av resterna av den stadsmur som etruskerna byggde mellan 300 och 600 f. Kr. Sex av sju ursprungliga stadsportar in till staden finns kvar och trots att de modifierats något både under romartiden och medeltiden är de ändå framför allt minnen av Perugias etruskiska förflutna.
Även romarna har präglat Perugia med sin byggnadstekniska genialitet. Än idag kan man vandra i den romerska akvedukten Monte Pacciano som ledde vatten från stadsmurarna in till Fontana Maggiore i centrum.
Strax före åtta på kvällen fylls Corso Vanucci av förväntan. Partybatterierna börjar laddas igen på uteserveringarna. Varje kväll är som det vore den första. Förmiddagens huvudvärk är bortblåst.
Pizzan på Mediterraneo är toppad med rucola och parmesanflarn. Doften får smaklökarna att ställa sig i givakt. Vi är tio stycken och får tränga ihop oss runt bordet, men vi är glada att ha en plats. Utanför är det kö. En pizza innan festen hör lördagen till, och Mediterraneo har stans godaste.
Stämningen bubblar. Det blir drinkar på Velvet senare och efter det Canitiere 21, eller Gradisca, eller…
Perugia kommer inte att somna än på många timmar.
Text och bild: Karin Persson
