Italiens filmstjärna

Få vet något alls om Basilicata. Och snarare känner många till att det är ett av Italiens fattigste områden, än att flera filmer spelats in här och att kusten är lika dramatiskt vacker som Amalfikusten.

Basilicata har begåvats kust mot två hav. I sydväst hittar vi Joniska havet och i sydöst skvalpar Tyrrenska havet. Stränderna är små, men naggande goda, och ofta med karaktären av naturstand. Gyllene sandvikar, inramade av lena klippor tar emot med öppna armar. Kusten mot Tyrrenska havet har en skönhet som liknar Amalfikustens, men skillnaden är ändå avsevärd. Biltrafiken på serpentinvägarna är tacksamt gles, och hotellen sällan fullbokade. Den medeltida idyllen Maratea bjuder både på ljuvliga stränder och charmen hos en ännu lagom känd badort.

Längs den Joniska kusten, bland annat i Scanzano Jonico hittar man badliv i större skala, med breda lidobad och barnvänliga, långgrunda stränder. Avsaknaden av industrier i området gör vattnet rent och klart.

Basilicatas inland är bergigt, och på gränsen mot Calabria når topparna över 2000 meter. Här finns Parco del Pollino (200 000 hektar) där man hittar utmärkta vandringsleder genom ek- och kastanjeskogar.

Basilicata präglas av en mystik, både i kulturen, där tron på magi fortfarande är utbredd, och i landskapet med sin inåtvända och tysta skönhet. Det antika namnet på regionen Lucania används fortfarande av de äldre invånarna, och många föredrar att kalla sig Lucani hellre än Basilicatesi.

I Sassi i området Matera spelades storfilmen The Passion of Christ in. Det är inte första gången som denna grottby fått föreställa Jerusalem i filmens värld. Den karga uråldrigheten är unik i sitt slag, även i ett land där man blivit ganska avtrubbad när det kommer till antika miljöer. Sedan 1993 är området utnämnt till världsarv av Unesco. Även området runt den slocknade vulkanen Vulture är fascinerande.